Etiketter
bibeln, entertainment, gospel, gud, jesus, kors, Kristus, kyrkan, lifestyle, psykologi, religion, självbild, theology, thoughts
En förundrans- och tankeframkallande dikt av Nils Bolander läste jag av en händelse idag:
Jag hade räknat med dig som en hand
med helighet och fest i min gråa kväll.
Istället kom du, fader, som en brand,
en orosstiftare, en djärv rebell.
Jag räknade med fromma känslors blom,
en vänlig doft av tröst i helig vår.
I stället kom du med en hårdhänt dom,
en väg, en uppgift övermåttan svår.
Jag räknade med obeskrivlig frid,
som skulle lösa hjärtats stela kramp.
Då kom ett orosbud om svärd och strid,
om myteri och oförfärad kamp.
Du ville inte viska evighet till den
som levde alltför långt ifrån.
Du tyckte att min frid var allt för fet.
Den måste krossas av ett mäktigt dån.
Tack att du nekade mig duvotröst
och andens honungsmilda sunnansus.
Tack, att du tvang mig med en stålblank röst
Från mörker till ditt underbara ljus.
I ett bräckligt lerkärl 